Familj
jaa, vad är en familj egentligen, min familj består av min mamma, min syster och min bror. jo pappa är väl en del av den med, eller?
sorgen som bor i mitt hjärta skriker och vill ut, jag vill inte att det ska göra så ont, jag orkar inte...
ibland kommer den och ibland glömmer jag, jag glömmer ibland att jag har en pappa, att jag har en till familj. ganska ofta glömmer jag. jag vill inte att det ska vara så, men så är det, jag glömmer och minnena blir svagare för varje dag och för varje år, men vilka minnen, jag har inga minnen av min pappa.. eller jo ett.. det är det ända minnet jag har och det ända minnet jag kommer att ha..
han lever och han finns, vart vet jag knappt längre.. visst jag har haftd et så här hela livet och kommer att ha det så i resten av mitt liv... jag vet att jag borde vara van att ha det så.. men jag är inte van och det fruktansvärt ont, ondare än någon kan föreställa sig.
ondare än vad jag säger ondare än vad ni ser och mycket ondare än vad ni tror!
borde ens ett barn få ha det så som jag, och ändå finns det massor av barn som får uppleva det varje dag, överallt. jag kollade på en serie på 1 an stHlm och del tre där. den delen fick mig att gråta om och om igen, ibland önskar jag att jag inte sett den, för den rörde upp så mycket, men samtidigt så tycker jag att det är bra att sånt visas, det är bra att man får se saker som faktiskt händer i verkligheten..
nu är det inte så att min pappa är så där,nej då min pappa ringer inte och hör inte av sig.. jag har hört min pappa säga jag älskar dig en gång till mig. en ända gång. och det är jag jätte lycklig över, det är fler gånger än många.. många får aldrig höra det. jag fick en gång.
jag hoppas att han tar bättre han om sin andra dotter och bryr sig mer... jag vill inte att hon ska få uppleva samma sak som mig.
min mamma är världens bästa mamma, och om hon inte hade funnits och varit den hon är så hade jag aldrig orkat hela vägen. det är min mammas förtjänst att jag är den jag är och att jag tagit mig så lång som jag har. ingen annans bara mammas. min mamma är den som alltid kommer att vara min familj. min mamma kommer alltid att ha en stor del av mitt liv, min mamma är den bästa. där har jag tur, många har två föräldrar som inte bryr sig, jag har i alla fall en.
mina syskon är också de bästa min älskade syster och min älskade bror, jag tror inte att de vet hur ont det igentligen gör, jo kanske min bror vet.. han vet nog hur ont det kan göra...
så min familj består av mamma, syster och bror, och dom är världens bästa!
// Vessli - ont
sorgen som bor i mitt hjärta skriker och vill ut, jag vill inte att det ska göra så ont, jag orkar inte...
ibland kommer den och ibland glömmer jag, jag glömmer ibland att jag har en pappa, att jag har en till familj. ganska ofta glömmer jag. jag vill inte att det ska vara så, men så är det, jag glömmer och minnena blir svagare för varje dag och för varje år, men vilka minnen, jag har inga minnen av min pappa.. eller jo ett.. det är det ända minnet jag har och det ända minnet jag kommer att ha..
han lever och han finns, vart vet jag knappt längre.. visst jag har haftd et så här hela livet och kommer att ha det så i resten av mitt liv... jag vet att jag borde vara van att ha det så.. men jag är inte van och det fruktansvärt ont, ondare än någon kan föreställa sig.
ondare än vad jag säger ondare än vad ni ser och mycket ondare än vad ni tror!
borde ens ett barn få ha det så som jag, och ändå finns det massor av barn som får uppleva det varje dag, överallt. jag kollade på en serie på 1 an stHlm och del tre där. den delen fick mig att gråta om och om igen, ibland önskar jag att jag inte sett den, för den rörde upp så mycket, men samtidigt så tycker jag att det är bra att sånt visas, det är bra att man får se saker som faktiskt händer i verkligheten..
nu är det inte så att min pappa är så där,nej då min pappa ringer inte och hör inte av sig.. jag har hört min pappa säga jag älskar dig en gång till mig. en ända gång. och det är jag jätte lycklig över, det är fler gånger än många.. många får aldrig höra det. jag fick en gång.
jag hoppas att han tar bättre han om sin andra dotter och bryr sig mer... jag vill inte att hon ska få uppleva samma sak som mig.
min mamma är världens bästa mamma, och om hon inte hade funnits och varit den hon är så hade jag aldrig orkat hela vägen. det är min mammas förtjänst att jag är den jag är och att jag tagit mig så lång som jag har. ingen annans bara mammas. min mamma är den som alltid kommer att vara min familj. min mamma kommer alltid att ha en stor del av mitt liv, min mamma är den bästa. där har jag tur, många har två föräldrar som inte bryr sig, jag har i alla fall en.
mina syskon är också de bästa min älskade syster och min älskade bror, jag tror inte att de vet hur ont det igentligen gör, jo kanske min bror vet.. han vet nog hur ont det kan göra...
så min familj består av mamma, syster och bror, och dom är världens bästa!
// Vessli - ont
Kommentarer
Trackback